måndag 10 mars 2014

Kärlek Vänskap Hat

Titel: Kärlek Vänskap Hat
Språk: Svenska (engelska)
Författare: Alice Munro
Översättare: Rose-Marie Nielsen
Genre: Noveller
Utgivningsår: 2011
Antal sidor: 307
Baksidetext: Alice Munros böcker älskas av läsare och kritiker över hela världen. Hon har belönats med flera litterära utmärkelser, sommaren 2009 fick hon Man Booker International Prize, den finaste utmärkelse en författare kan få vid sidan av Nobelpriset.
     I Alice Munros noveller är det kvinnorna som står i centrum. Berättelserna kring Kärlek Vänskap Hat handlar om drömmar och ambitioner, om kärlek och otrohet, och om det pris kvinnor får betala för att leva livet på sina egna villkor.
     Alice Munro tilldelades Nobelpriset i litteratur 2013. Hon är den första kanadensiska författaren som fått priset, och den trettonde kvinnan.



Min kommentar: Det här är min första novellsamling jag läser. Och det är inte riktigt min grej kan jag säga. Jag vill veta mer om karaktärerna. Gå in lite mer på djupet. Få hela storyn... Fast felet jag gjorde var kanske att jag läste boken från pärm till pärm, i och med att det här var en bokcirkelbok. Jag skulle kanske uppskatta den mer om jag läste en novell mellan två andra böcker... Som ett avbrott innan jag tar mig an en ny bok och story.

Ungefär mitt i läsandet bestämmer jag mig för att googla på Alice Munro. Jag inser att jag inte har en aning om vem hon är, förutom att hon vunnit Nobelpriset i litteratur 2013 och är från Kanada. Kanske att jag kunde förstå lite mer varför hon skriver som hon gör. Och varför upprepar hon mönstret? Å andra sidan är det ju ett vanligt förekommande fenomen. Har man läst en deckare av en viss författare så vet man ju förfarandet i nästa bok av denna författare... Hursomhelst så inser jag ju att berättelserna har självbiografiska inslag.

Den här boken innehåller nio noveller, som alla utspelar sig någonstans i Kanada i olika småstäder. Alla handlar om relationer som på något sätt förändras, och det är nästan alltid kvinnan/flickan som på något sätt försöker bryta sig loss. Förvånansvärt ofta är sjukdom inblandat... Jag och mina fina vänner i bokcirkeln, där vi läste boken, kände att vi inte fick svar på våra frågor om novellerna. De lämnar nästan fler frågor än svar. Vilket ju var bra, för vi fick ju en diskussion kring varje novell. Varför agerade han/hon på det sättet? Var de släkt?

Personligen tycker jag det är lite ojämnt. Ett par av novellerna har jag redan glömt till exempel. Men, det har kanske med att jag göra som jag skrev i början att jag läste boken från pärm till pärm. Vissa böcker är inte tänkta/gjorda för det...

Betyg: 3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar