Författare: Göran Engström
Utgiviningsår: 2010
Antal sidor: 203
Baksidetext: Malte Liewen Stierngranat på godset Nobynäs i norra Småland beslöt sig för att gifta sig rikt och sofå ett behagligt liv. År 1901 for han därför utan sin familjs vetskap till Amerika och lyckades över hövan i sin ambition. Han köpte sig en ingenjörstitel, gifte sig med en kvinna vars far var en mycket förmögen senator, arbetade som konservator och restaurerade verk av såväl Rubens som Rembrandt.
Paret bodde i staden Milwaukees finaste kvarter och umgicks med president Theodore Roosevelt och general MacArthur. Till Sverige återvände Stierngranatt med sin hustru och barn år 1911 och var värd för den amerikanska idrottstruppen vid olympiaden året därpå.
I kraft av hustruns pengar byggde han Stjärneborgs slott efter att ha köpt loss mark från fädernegodset vilket gått släkten ur händerna under hans bortavaro i Amerika.
Stierngranat umgicks med prins Eugen och andra konstnärsvänner på Valdemarsudde, men ett problem gällde, det fanns ingen järnvägsstation hemmavid. Då byggde han en själv, ritad av Stadionarkitekten Torben Grut och fick Statens Järnvägar att stanna tågen. Strax intill uppförde han ett museum och kuriosakabinett.
I början av 1930-talet gifte han om sig, även denna gång med en förmögen kvinna, för att sedan flytta till Gränna där han förskönade staden med olika konstverk.
Efter hädanfärden ville Stierngranat likt faraonerna bli begravd i en pyramid och fick sin vilja igenom trots kyrkligt motstånd. I skogen, några hundra meter från slottet, vilar denne vittbereste adelsman i sin en gång i Österrike tillverkade sarkofag, balsamerad, iförd sin adelsuniform varpå alla medaljer han fått är fästade.
Men vem var Malte Liewen Stierngranat? Svaret ges i denna berättelse, skriven av journalisten Göran Engström, under tio år kulturredaktör på Smålands-Tidningen i Eksjö
Min kommentar: Ja, vad ska man säga om Malte Liewen Stierngranat? Han var en bessynerlig man. Och spännande. Han hade ju bestämt sig för att åka till Amerika för att gifta sig rik. Och det gjorde han. Han köpte sig en ingenjörstitel, för allt går ju att köpa i Amerika. Malte köpte sig ytterligare en titel - konservatorstitel, då han bestämt sig för att börja konservera och restaurera tavlor. Det känns nästan osannolikt att han skulle "hänga med" president Theodore Roosevelt och prins Eugen för att nämna några, men det gjorde han.
Det som jag tycker är roligast är att han hävdade att han var släkt med grevarna Brahe och därmed även Gustav Vasa. Jag fick dock inte riktigt ihop hur, när jag läste boken. Som jag tolkar det, och det kan mycket väl vara fel, så var det för att baron Nils Brahe en gång ägt Maltes barndomshem! Och om det är nåt jag lärt mig på Grenna Museum, förutom en massa onödigt vetande om Andréexpeditionen så är det att Braheätten är släkt med Vasaätten. Erik XIV och Per Brahe d.ä var kusiner!
Var det något som inte passade Malte så såg han till att det blev som han ville, tror nästan det bara var någon enstaka gång som han faktiskt inte fick sin vilja igenom... Blev han ovän med de "styrande", ja då flyttade han bara.
Efter en resa till Egypten, bestämde han sig för att han skulle bli begravd i en pyramid, och så blev det. Han lät specialtillverka en kista, som han hade med sig typ överallt, för man visste ju aldrig när det sista andetaget kom!
Detta och mycket mer kan man läsa om i boken. Den är inte speciellt tungläst, vilket är positivt! Boken tar bland annat upp om hans liv i Amerika, byggnader han uppförde och hans arbete inom olika hembygdsföreningar, hans äktenskap med mera. När jag väl satte tänderna i boken så hade jag svårt att lägga undan, för jag ville ju vad för galenskaper han skulle hitta på härnäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar